Vilka typsnitt är bäst för att använda i böcker?

Det finns mängder av typsnitt och det skapas och lanseras nya varje dag. Men vilka typsnitt är egentligen bäst för att använda i en bok? Och hur stor eller liten bör texten vara?

Svaren på dessa frågor beror till en del på vad det är för typ av bok man ska formge. Men det finns ändå en en del bra tips och tumregler som i de allra flesta fall är bra att hålla sig till.

I böcker finns det generellt tre olika kategorier av typsnitt: omslagstext, rubriker och brödtext. Framförallt när det gäller texten på bokens omslag (framsida) kan man ofta vara ganska fantasifull och välja bland hundratals olika typsnitt som kan tänkas illustrera bokens innehåll. Vilka typsnitt som är lämpliga här beror på vilket intryck man vill förmedla med omslaget, vilket ju i sin tur beror mycket på vilken genre det handlar om och vilken målgrupp boken har.

Även när det gäller rubriker finns ofta en ganska stor frihet att välja mer eller mindre uttrycksfulla typsnitt. När det kommer till brödtexten är det däremot viktigt att framförallt tänka på att texten ska vara läsbar och ge ett ”rent” intryck. Läsaren ska helt enkelt inte behöva tänka på typsnittet eller bokstäverna, utan läsningen ska flyta på utan att man blir ansträngd eller uttröttad. Fokus ska helt enkelt ligga på textens berättelse och budskap. Då blir urvalet av lämpliga typsnitt betydligt mer begränsat. Här nedan följer en lista på tio typsnitt som fungerar utmärkt för brödtext i böcker:

10 typsnitt som fungerar utmärkt i böcker (brödtext)

1. Minion Pro - Minion från 1990 och Minion Pro från år 2000 är två mycket eleganta, mångsidiga och användbara typsnitt som bygger på de klassiska typsnitt som användes under renässansen.

2. Adobe Caslon Pro - Adobe Caslon Pro är en modern och mångsidig version av det klassiska, snygga och mycket populära typsnittet Caslon, som bland annat användes i dokumentet där USA:s självständighet proklamerades.

3. Bembo - Bembo är ett klassiskt teckensnitt med utmärkt läsbarhet. Det skapades av Stanley Morison år 1929, utifrån ett ännu äldre typsnitt skapat av Aldus Manutius år 1495.

4. ITC Baskerville - Ännu ett klassiskt och användbart teckensnitt. Baskerville skapades av John Baskerville år 1757 och har sedan dess använts flitigt i böcker över hela världen. ITC Baskerville är en något moderniserad version.

5. Palatino - Ett traditionellt typsnitt med mycket hög läsbarhet skapat av Hermann Zapf på 1950-talet.

6. Garamond - Ett mycket elegant och sofistikerat typsnitt som varit populärt ända sedan det skapads på 1500-talet av fransmannen Claude Garamond. Garamond finns i flera något moderniserade versioner, som ITC Garamond.

7. Sabon - Ett elegant och flexibelt typsnitt som skapades av designern Jan Tschichold år 1967, med inspiration från Garamond. Det är Sabon som använts i den illustrerande bilden (ovan) till detta blogginlägg.

8. Janson - Detta tidlösa och klassiska typsnitt skapades redan år 1690 av den ungerske designern Miklos Kis. Det är populärt och fungerar utmärkt än idag.

9. Dante - Typsnittet Dante lanserades 1955 och moderniserades sedan år 1993 för bättre anpassning till modern teknik/behov. Det är ett av de mest använda typsnitten för brödtexter i böcker.

10. Franklin Gothic - Detta typsnitt skapades 1902 av den amerikanske formgivaren Morris Fuller Benton och räknas som ett av de mest klassiska och användbara typsnitten som finns. Frankling Gothic har under årens lopp berikats med fler tecken och varianter, vilket gör det väldigt mångsidigt.

Som synes är alla typsnitten i denna lista (utom det sista - Frankling Gothic) serifer. Av hävd anses serifer mer lämpliga än sans serifer för brödtext, då de uppfattas som mer lättlästa i längre texter (här kan du läsa om skillnaden mellan serifer och sans serifer). Förut var denna regel mer eller mindre huggen i sten, men så är inte längre fallet. Yngre generationer är vana att läsa även längre texter i sans serif-typsnitt, eftersom detta är mycket vanligt i digitala medier. Därför ser man allt oftare att sans serifer används i brödtext även i tryckta medier.

Vilken storlek på texten är lämplig?

Storleken på en text mäts och anges i punkter (pt). Vilken storlek som är lämplig beror på vad det rör sig om för bok.

10 punkter

En text med storleken 10 pt är generellt ganska liten och lämpar sig för böcker i mindre format och med ganska mycket text; som till exempel en roman i pocketformat.

11-12 punkter

Texter mellan 11-12 pt är vanligt för böcker som inte är pocketböcker. Det är ett format som är tydligt, snyggt och skönt för läsarens ögon. Samtidigt kan man hålla nere antalet sidor i boken.

14 punkter

Texter i ca 14 pt upplevs som stora och mycket tydliga. Sådana texter kan vara lämpliga i böcker som är anpassade för människor med dålig syn, i barnböcker, eller till exempel i konstböcker och illustrerade kokböcker.

16 punkter eller större

Så här stor text är egentligen bara lämpligt i barnböcker och vissa typer av konstböcker eller liknande, där det finns väldigt lite text men förmodligen en hel del bilder.