Nedanstående text är hämtad från tidningen Bladet (nummer 2 2023), vars innehåll och layout produceras av Monkey 17 och ges ut av Svenska kyrkan Vällingby.

Hot och möjligheter

Allt sedan i vintras, när den artificiella intelligensen ChatGPT lanserades, har diskussionerna om artificiell intelligens (AI) varit intenstiva och gått på högvarv. Är utvecklingen av AI något bra för mänskligheten, eller är AI ett hot? Kanske rent av vår fiende? Kommer AI bit för bit att utmanövrera och ersätta oss människor helt? Frågeställningar som tills nyligen enbart hörde hemma i science fiction diskuteras nu på allvar på högsta politiska nivå, samt av ledande forskare över hela världen. Hur påverkar AI-utvecklingen arbetsmarknaden, ekonomin och andra grundvalar som det mänskliga samhället vilar på? Hur kommer den att påverka vår självbild som människor? Finns en risk att vi förlorar kontrollen över AI-robotar och att de tar sina egna beslut och vänder sig emot oss? Politiker och jurister försöker nu skapa regler och restriktioner för att få någon som helst kontroll över den nya tekniken, dess användningsområden och följdverkningar. I dagsläget är det en öppen fråga hur väl de kommer att lyckas med detta. 

Samtidigt erbjuder utvecklingen av artificiell intelligens enorma möjligheter. Enligt många bedömare kan AI, om den används på rätt sätt, bidra med lösningar på flera av mänsklighetens största problem, som global uppvärmning, vattenbrist och pandemier. Genom att hjälpa till med att ta fram nya läkemedel och ny teknik skulle AI kunna bli människans vän. Redan nu underlättar AI dagligen arbetet för många människor genom att förenkla och effektivisera behandling och analys av statistik och stora mängder data, bildbehandling samt textproduktion.

Problem redan idag

Trots att det ännu inte ens har gått ett år sedan ChatGPT lanserades, kan problematiska effekter av den och annan AI märkas på flera fronter redan nu. Ett exempel är i skolan och på universitet, där elever låter ChatGPT skriva uppgifter, uppsatser och arbeten. 

ChatGPT är en artificiell intelligens av typen LLM (Large Language Model). Förenklat och sammanfattat fungerar de i princip genom att de som svar på frågor eller uppmaningar från en användare först blixtsnabbt samlar in offantliga mängder text och data som finns på internet och i offentliga källor. Sedan görs en sannolikhetsanalys av vilka ord och data som ska följa varandra i en viss typ av text eller i ett svar på en fråga. På så sätt kan en LLM-AI immitera mänsklig kommunikation så bra att det ofta kan vara mycket svårt att särskilja dess texter från texter som skrivits av människor. Texterna som ChatGPT producerar och svaren som den ger på frågor är dock inte resultatet av kritiskt tänkande och behöver inte alls vara korrekta. De är helt enkelt bara de ord som enligt ChatGPTs algoritmer är de mest sannolika för att ge intrycket av att vara mänskliga och sanningsenliga. Likväl har ChatGPT redan ersatt människor inom ett antal yrken.   

Andra AI-robotar är specialiserade på bilder och samlar in fotografier, illustrationer och konst från all världens fotografer, kostnärer och illustratörer för att sedan använda denna enorma databas för att skapa nya bilder utifrån önskemål från en användare. Denna typ av AI tar element och detaljer från olika bilder och mixar ihop dem till nya. På så sätt kan verklighetstrogna men falska fotografier och videoklipp skapas, samt även AI-producerade målningar och teckningar. Teknikföretagen bakom dessa AI-robotar har nu blivit stämda av diverse intresseorganisationer för konstnärer och fotografer som inte samtycker till att deras konst och foton används för AI-producerade bilder. Exempel finns då AI-robotar till och med använt konstnärers signaturer, då dess algoritmer (miss)uppfattat signaturen som en del av konstverket. Företagen som äger de bildproducerande AI-robotarna argumenterar i sitt försvar för att deras AI-robotar i sammanhanget ska betraktas som människor och därmed ha samma rättigheter att hämta inspiration från befintliga konstverk som en mänsklig illustratör/konstnär/fotograf har. 

När dessa rader skrivs har hundratusentals skådespelare och manusförfattare gått ut i strejk i USA. En av de främsta anledningarna till strejken är att stora film- och produktionsbolag som till exempel Disney har börjat ersätta mänskilga skådespelare med AI. Skådespelare pressas  att låta bolagen scanna in deras kroppar och spela in deras röster i utbyte mot en liten engångsutbetalning. Med hjälp av AI kan sedan skådespelarnas utseende och röster användas i digitala effekter som i princip är identiska med riktiga människor, för att säga och göra vad som helst i hur många filmer som helst. På så sätt blir AI billigare än mänskilga skådespelare.

Bedragare och bluffmakare av olika slag har också börjat använda AI för att begå brott. Bland annat har AI-maskiners förmåga att kopiera olika individers röster och sätt att prata använts av brottslingar för att få människor att tro att deras anhöriga blivit kidnappade. AI-skapade digitala versioner av politiker och andra kända människor har producerats och spridits på internet för att ge intrycket av att de sagt och gjort saker de inte alls sagt eller gjort.  

Ett dystert framtidsscenario 

Ett av de områden där AI redan nu har en inverkan är alltså människors arbeten. Enligt experter kan en mycket lång rad av sinsemellan mycket olika typer av jobb komma att påverkas radikalt. Exempelvis journalister, läkare, lärare, psykologer, administratörer, programmerare, jurister, busschaufförer, kompositörer, illustratörer, skådespelare, ingenjörer, musiker, terapeuter, säljare, ekonomer och kundtjänstpersonal kommer helt eller delvis kunna ersättas med AI. Utifrån detta kan man lätt måla upp ett mycket dystert scenario som skulle kunna vara möjligt inom det närmsta årtiondet:  

Året är 2035. Den 40-årige cancerläkaren Johan i Vällingby har blivit av med sitt arbete, eftersom han blivit ersatt av en AI. Han har gjort sin sista arbetsdag och sätter sig på tunnelbanan hem. Tunnelbanan är obemannad och körs av en AI. När Johan kommer hem sätter han sig vid datorn för att skriva in sig på Arbetsförmedlingen. 

Arbetsförmedlaren är en AI som informerar Johan om att arbetslösheten i Sverige nu är 45% och att konkurrensen om de få arbeten som ännu finns kvar därför är mycket hård. Många av dem som går arbetslösa ser mörkt på framtiden. Det är inte ovanligt att detta leder till nedstämdhet och till och med depression. Arbetsförmedlingens AI har analyserat Johans psykologiska profil och kommit fram till att Johan är i riskzonen för att drabbas av just depression. Därför hänvisas Johan till en kostnadsfri psykologhjälp. Även psykologen som Johan får prata med är dock en AI. 

Johan tar upp sin telefon och surfar in på en av de stora dagstidningarnas hemsida. Nästan alla artiklar är skrivna av AI och även annonserna på hemsidan har skapats av AI. Sedan går Johan in på sociala media och ser ett videoklipp som en av hans vänner delat. Det ser ut som att det är Sveriges statsminister som intervjuas. Johan är förvisso intresserad av politik, men bryr sig ändå inte om att titta på klippet eftersom de flesta videoklipp som delas och visas i sociala medier är digitalt skapade animationer, producerade av AI och så verklighetstrogna att man inte med blotta ögat kan särskilja dem från riktiga videoinspelningar. 

Svensk AI-specialist varnar

En av de forskare som kraftfullt varnar för riskerna med AI är Max Tegmark, som är uppvuxen i Bromma men sedan ett antal år är professor vid MIT (Massachusetts Institute of Technology), ett av världens mest respekterade lärosäten. Max Tegmark är specialist på artificiell intelligens och anser att det största hotet med AI är just hur den kan påverka arbetsmarknaden. Som utvecklignen ser ut nu, berättar Tegmark för journalisten Petra Olander, kan AI inom ett par årtionden komma att kunna utföra alla intellektuella arbetsguppgifter minst lika bra som en människa – och till ett mycket billigare pris. Då skulle de flesta yrken försvinna och enbart praktiska arbeten finnas kvar för oss männsikor. Det skulle i sin tur leda till stor arbetslöshet och en enorm lönepress nedåt, med radikalt minskad levnadsstandard som följd. Detta innebär också ett hot mot demokratin, menar Tegmark.

– En dag kommer de att ta över allt. Men innan dess kommer dramatiska förändringar att ske på arbetsmarknaden, där jobb försvinner och makten som tidigare låg hos väljarna i en demokrati har förflyttats till några få människor som äger teknikbolagen.

Vad kan vi göra?

Nu behöver ju inte utvecklingen bli så dystopisk som i det fiktiva framtidsscenariot ovan och som den möjliga utveckling som Max Tegmark beskriver. Allt hänger på hur vi människor agerar idag. Vad kan vi då göra för att den artificiella inteligensen ska kunna användas på ett sätt som gagnar mänskligheten?  Enligt Max Tegmark ligger nyckeln till att avvärja hotet i att agera mot de stora teknikbolagen. Dels behövs nya lagar och regler för att minska makten som idag innehas av teknikföretag som Google och Meta (ägare till Facebook, Instagram och Whatsapp). Dessa företag leder utveckligenn av AI och har också stor kontroll över vad vi ser i media och hur vi uppfattar vår omvärld. Dessutom, säger Tegmark, behövs nya lagar som förhindrar att arbetare och tjänstemän ersätts med ChatGPT och andra AI-robotar.

– Det är viktigt för demokratin att journalister, kommunikatörer, jurister, soldater och andra inte byts ut mot utländska algoritmer. Då tappar vi kontrollen över Sverige. Att göra det, ska inte bara få vara ett beslut dit företag får fatta för att spara pengar. 

Manipulation och bristande sanningshalt

Redan idag finns exempel på hur en AI tar upp och sprider texter som producerats av en annan AI på internet. Texter som produceras och sprids av AI kan kraftigt förvärra problemet med falska nyheter och falsk information som prids på nätet. En falsk nyhet som dyker upp tiotusentals hemsidor världen över och ser ut att upprepas, bekräftas och delas av miljontals människor, skulle i själva verket kunna vara resultatet av aktiviteten från en handfull AI-enheter.   

Som tidigare nämts är det inte heller ovanligt att ChatGPT och liknande AI-enheter uppger information som helt enkelt inte stämmer. Det har bland annat både tidningar och universitet fått erfara under året. Till exempel har den välkända brittiska tidningen The Guardian blivit kontaktade av människor som önskade  länkar till artiklar som ChatGPT påstod att journalister från tidningen skrivit. Universitet och forskare har tillfrågats om avhandlingar och forskningsrapporter som ChatGPT uppger att de publicerat. Varken artiklarna, uppsatserna eller forskningsrapporterna i fråga existerade dock, utan var helt enkelt bara fabricerad information från ChatGPT. 

Det har under året också blivit alltmer tydligt att LLM-AI som ChatGPT aldrig erkänner att de presenterat felaktig information. I kommunikation med en mänsklig användare som motbevisar ett påstående som AI-roboten gjort, har AI:n istället en tendens att ägna sig åt det som i mänskliga sammanhang brukar kallas för "gaslighting" (att förneka eller förvränga uppenbara fakta, så att den som utsätts istället börjar ifrågasätta sin egen verklighetsuppfattning). Att ägna sig åt gaslighting och liknande beteende är ett drag som är typiskt för människor med personlighetsstörningar som narcisism och psykopati, vilket väckt obehag bland många som under året interagerat med AI-chatbotar.   

Framtiden

"Barnen är vår framtid" brukar man säga. Det är en fin påminnelse om hur viktiga barnen är i det mänskliga samhället. Det har ju hittills i mänsklighetens historia också alltid stämt överens med verkligheten. Men hur är det idag? Tillhör framtiden våra barn? Eller kommer den att tillhöra AI? Förhoppningsvis blir det de mänskliga värdena som får överhanden och som med artificiell intelligens som stöd kan utveckla världen till en bättre, lyckligare, fredligare, hållbar och välmående plats för oss och framtida generationer.